... att jag har en hel del underbara elever! Som hälsar på mig glatt efter skolan en sen fredagseftermiddag, vinkar tvärs över en parkeringsplats, ropar "HEJ CISSIE!!". Det värmer på nåt vis. Då har de ju inte bara sett mig som lärare utan som människa och rätt trevlig också, antar jag. Jag minns just varför jag ville bli lärare. För att en del ungar kan vara så himla gulliga och roliga. Skönt att tänka på när det stormar kring skolan i övrigt...

Trevlig helg, alla mina läsare!