Love vaknade i morse klockan 7 och var asgrinig, jag har en skön halsinfektion som gör att jag bara kan få i mig flytande föda, jag har betalat räkningarna och insett att semester har man inte råd med... Synd bara att man kommer på det EFTER semestern! Nåväl, brödkanter och vatten kan man också leva på. Och kärlek. Vilket skämt!

Vad vore livet utan inhandlingar av olika slag? Såsom ny vaxduk till utebordet, en jättefin krukväxt till köksfönstret, en ny sommartopp (rea 50%) eller den där helt onödiga, svindyra dagkrämen i asliten burk?  Hur ska man klara sig utan dessa förnödenheter? Och eftersom det är lov mste man väl åka till Smultronstället i Söderköping och köpa jordens största glassar för 100 spänn som ingen orkar äta upp? För att inte tala om alla marknadsbesök som måste till...där man kan köpa en massa annat nödigt...plastpåsar, hårklämmor och supertvättdukar.

Nej, Brunosson, fram med solstol, ritblock, pysselkartong och fotboll! Man kan ha roligt UTAN pengar också...har jag hört.

Fast det underlättar förstås om solen kunde värma lite nu...

Nu är han omgjord! I Liv i parkens "gör-om-mig"-event fick maken ny hårfärg, bya kläder och en åtminstonde 10 år yngre look! Vad tycks?


Och så här såg han ut innan...



Vill man se honom LIVE så ska man ta sig till stadsparken på måndag 30/6 kl. 19. Se övrigt program på
http://www.liviparken.info.se/

Inte riktigt kanske men mycket piggare nu än innan resan! Vi är hemma igen efter ett soligt och mysigt äventyr. Legoland var fantastiskt! Skagen är vackert och båten gungar när det blåser...

En liten kavalkad av semesterbilder, only for you!

I morgon bitti ska vi åka. Hela familjen på ett femdagarsäventyr till Danmark. Och jag orkar inte packa, jag orkar inte planera med pengar eller mat, jag orkar inte ens fylla bilen med små fluffsaker som våtservetter, klubbor och tablettaskar och roliga bilspel. Vad är det för fel? Maken har fått göra allt detta, så nu har jag ingen aning om vad som väntar i den packade väskan eller i den nystädade bilen. Åh, han har till och med stekt ägg till resmackorna, den underbara människan!

Å andra sidan är det ju jag som tänkt på det mesta i fjorton år förut så en liten semester utan kontroll kanske inte skadar? Men jag blir rädd för mig själv. Det är liksom inget sting. Orkar inte ens duscha..tar det i morgon bitti. Beror detta på ett överbelastat konto? "Njeeep, njeeep, du har övertrasserat kontot med fyrtisju arbetsuppgifter" "You will be shut down in three, two, one..." Det är nog det som hänt, jag är shuttad down, helt enkelt! Jag hoppas att några dagar, kvällar och nätter med familjen kan rensa lite. Hotellbokningen känns just nu sååå smart, kosta vad den kosta vill! För tänk om vi bokat campingstuga, eller ännu värre, tänkt tälta!

By the way...makens nya hockeyfrilla är ett minne blott, liksom hans gråa hår! Han är riktigt snygg, faktiskt!

Min vän Jenny ska tillsammans med Therese leda vår alldeles egen allsång i Stadsparken i sommar. De har ett samarbete med gallerian Kvarnen där man skulle utse en kille och en tjej till en "Gör-om-mig"-event. Döm om vår förvåning när mejlet dök upp till maken: "Grattis, du har vunnit!" Det var bara det att ingen av oss hade anmält honom. Då kröp det fram att dottern skickat in en asful bild på Bruno och anmält honom! "Okej, får väl ställa upp då!" sa han och grymtade lite och tittade på Hanna med mördarblick.

Dagen före midsommar var han hos frissan. Alla som sett honom innan vet att hans lockiga hår inte är det lättaste att "göra om". När han kom hem hade frissorna (tre stycken) gjort ett tappert försök i allafall, de hade klippt honom kort men sparat lite hockeyfrilla där bak som dessutom var plattat! Oj, vad roligt det såg ut! Nu är han inte riktigt färdig heller... I morgon söndag ska han dit igen för att färga och göra slingor...kära värld, vilka fina bilder vi får från vår semesterresa i år!! Ha, ha, men kul är det!

Återkommer med bilder när det är färdigt...

Idag har vi varit hos min mor i hennes och sambons nya stuga och käkat gott och bara myst. Vi tog en tur ner till sjön också med metspö och kastspö och en hel låda full av drag. Bruno kastade lite först, hände inget alls. Sonen metade och fick upp två mörtar! Överlycklig blev han så klart. Jag sa: Vänta, får jag kasta ett tag? Okej, jag ska bara ge dig ett gädd-drag först, säger den omtänksamme maken och byter. Jag kastar mot vassen och visst nappar det! En finfin gädda fastnar på nya draget och jag blir också överlycklig! Det är ju rätt roligt att fiska, borde vi göra oftare!

Dags för semester snart, Legoland väntar på tisdag! Tjo flöjt!

Nu har jag semester!! Men det känns inte så. Varför? Jo, för när jag var på jobbet idag så blev jag inte färdig. I vanliga fall brukar man hinna plocka ner böcker i källaren, städa klassrummet, köra hem blommorna för att ge dem lite kärleksfull behandling över sommaren (typ ta bort alla godispapper och allt snus samt ge dem vatten...). Men inget av detta hann jag! Klassrummet ser fortfarande ut som ett smärre slagfält och blommorna står kvar i fönstren. Jag sorterade papper och åter papper, skrev utvärderingar och fixade med vårt Lübeckutbyte. Därför infinner sig inte riktigt den sköna sommarkänslan. Men eftersom jag är ledig i morgon kan jag ju åka tillbaka till jobbet och fixa klart...eller hur blir det då?

Skit samma, nu ska jag unna mig en kall en och titta på fotbollen. Ja, jag vet att jag inte brukar detta (titta på fotboll, alltså) men i kväll ska jag det och det ska bli rätt skönt! Sonen har nämligen, nybadad och gosig, redan somnat i soffan så jag har kvällen för mig! Maken kommer snart hem från golfbanan och då brukar han vara nöjd så det blir nog kanon.

Trevlig midsommar alla!!

Japp! Nu har avslutningen varit och allt gick bra. Nu ska man starta om igen med en ny sjua i höst. Men allt känns bra! Vi ska jobba ihop laget igen (efter alla pensionsavgångar), allt känns positivt men man är ju helt slut!! Men, det jag skulle göra i det här inlägget var att skryta lite. Jag fick nämligen sjukt mycket beröm av en förälder efter allt slit med hennes son. Men jag säger det, har man föräldrar som ställer upp och tror på verksamheten är det ganska lätt att engagera sig. Fler sådana föräldrar!

Jag fick en dagens ros i tidningen, en riktig ros av sonen samt ett mejl av mamma:

"Du är fantastisk i din yrkesroll, och med stort hjärta därtill så blir det jättebra. För Kalles del kunde han aldrig fått en bättre mentor än dig"

Jag blev rörd, stolt och givetvis ganska lättad att det gick så bra! Lycka till, Kalle!

Ja, vi har haft möhippa för Jenny också! Om detta kan ni läsa på hennes blogg (se länkarna) för det var en hel del som hände den dagen...och även om hon inte nämner mig i sin berättelse SÅ VAR JAG OCKSÅ MÄÄÄ!!!

Kul är det men det blir mycket att festa två gånger på tre dagar, man orkar liksom inte lika mycket längre...vad beror det på då? Kanske ska gå i pension...

Den där porriga Englandsbilden?

Jo, igår hade vi personalfest och tackade av fyra av våra kära medarbetare som tänker gå i pension (otroligt taskigt mot oss). Vi i arbetslaget hade gjort vår egen lilla present, en kalender med oss i. Nedan följer några smakprov till och även om kalendern givetvis ska ses i sin helhet kan man ana succén! Blev en mycket populär present. Nedan syns fröken oktober, herr augusti, fröken maj och herr april...

Hemma igen efter en otroligt rolig Londonresa. Jag minns bäst besöket och workshopen på Shakespeare's Globe Theatre. Debs, en fantastisk skådis och guide, jobbade med oss i över tre timmar. Jag skulle kunna skriva massor om detta men det blir för långt... Nu finns iaf ett embryo till Shakespeare-tema för våra elever. Ska bli spännande att sätta tänderna i något sådant i höst. Vi besökte även skolor, köpte en massa böcker och givetvis var vi på musikal, vilket hör London till, liksom! Chicago, världens bästa musikal, dessutom. Nu har jag sett den förut men det gjorde inget alls!

Vi håller nu på att redigera tre filmer från resan; en Londonfilm, en Shakespearefilm och en skolfilm. Vi, förrresten, det är min otroliga kollega Elin som gör detta. Den ska vi använda till eleverna men också visa för våra avundsjuka kollegor som inte fick följa med...