Nu har jag gått på röda mattan!

Katrineholmsgalan är avklarad.

Jag vann inga 25 000 kronor (synd!) men fick en helkväll i centrum med god mat, bra underhållning och dans. Bruno och jag testade buggkunskaperna för första gången offentligt och jag fick genast en bekräftelse på att vi är på rätt väg: "vilken lyckost du är som har en karl som kan dansa bugg!" Jo, jo! Gissa om han blev stolt!

Galafakta:

Vinnarna:

Årets ambassadör: Elin Rombo (operasångare)
Årets eldsjäl: Mattias Thim (ägare till Stora Djulö numera)
Årets butik: ICA Nära
Årets företagare: Valla Plast

Konferiencier: Jovan Radomir

Underhållning: Andreas Johnsson och Adde Malmberg (förvånansvärt bra!)

Meny:
Förrätt räksallad
Huvudrätt: Kalventrecote med halv bakpotatis och rödvinssky
Efterrätt: Blåbärspaj med vaniljsås

Öl i baren: 55 kronor

Utsmyckning: Annas Gröna Rum

Roligast: "Surtanten" på ICA som spann loss rejält med buckla och allt!

Tråkigast: All ytlighet!

Nöjd ändå!


Permalink Kommentarer (2) Trackbacks ()

Gå på teater på onsdag!!



Hanna ska spela!
( Jag har föräldramöte med min klass, Bruno har föräldramöte på dagis, strax efter att han lämnat blod kl. 17!)

Buhuu, jag får inte se!!

Gå ni och stötta våra gudomligt duktiga ungdomar!!

Permalink Kommentarer (4) Trackbacks ()

Använd skyddshandskar när ni sprutar hål fulla!

Undrar om jag faktiskt, UTAN att jag vill erkänna det, börjar bli nervös inför galan på lördag? Jag är supereffektiv, skrev exempelvis tre (!) protokoll på en halvtimma idag innan jag cyklade hemåt.

Håller också som bäst på att lära mig renoveringens ädla konster. Igår så målade jag färdigt i tvättstugan, blev jättefint och vitt...och fint. Sen skulle jag täppa till ett hål runt ett vattenrör... jag fick, mycket ädelmodigt, av min käre make en flaska med sån här spray på tub. Jag sprutade hålet fullt (oops, hur blev det där nu då?), nåväl, det gick bra, hålet blev igentäppt. När jag senare kom ner i tvättstugan hade det hela liksom expanderat ett stycke till, vilket gjorde att det rann grön tätningsmassa nerför min fina, vita, vägg!

Jag försökte i ett desperat försök liksom "trycka tillbaka" massan men den var ju jättekladdig (här fick jag en riktig flashback när Jenny försökte trycka tillbaka min hand genom tunnelbanedörren i Londons tube...). Senare läste jag att man inte skulle ta i massan med händerna, "Använd skyddshandskar" stod det med stora bokstäver över hela tuben! Bruno tröstade mig lite och sa att man kan tydligen skära i det hela när det torkat och så måla över det!

Rom byggdes inte på EN dag, icke så heller vår tvättstuga!




Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

En raggningsreplik i vårsolen?

Från dotterns blogg:

"Jag säger inte det här för att impa eller nåt men det är faktiskt jag som är Batman!"

Fri att använda...

Glad vår!!!

Permalink Kommentarer (1) Trackbacks ()

Jag gjorde ett test...

...vilken typ av mamma man var. Resultatet:

Avslappnade harmoniska mamman

Det är helt naturligt för dig att vara mamma. Du mår bra i din mammaroll och litar mer på din egen intuition istället för alla andras goda råd.
Goda råd: Keep up the good work …

Öhh! Känner inte igen mig riktigt, antagligen svarade jag önsketänkande på frågorna...

Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

Jag får inte ihop'at!

Just nu är det såååå tråkigt! Och det värsta är att jag inte har ett endaste dugg att skylla på. Men det är trist, känns inte som jag har nåt kul att se fram emot men det har jag ju; jag ska ju både gå på gala och snart åka till Piteå!

Men det är nåt som inte känns okej. På jobbet är jag inte speciellt stressad heller, alla är trevliga och jag har uppgifterna i fas. Vad är det då?

Jag tror det är en känsla av oändlighet som stör min rastlösa själ. Det finns inget som har ett slut, liksom. Jobbet går ju bara på i samma hjulspår, när en arbetsuppgift är klar kommer nästa som ser ungefär likadan ut, inget slut!

Jag går upp på morgonen, äter min frukost, cyklar till jobbet, dricker mitt kaffe, går på lektion, planerar/rättar, pratar, förbereder, konfererar, cyklar hem, äter mat, städar lite, nattar barn, tittar på samma program på tv, lägger mig, läser, går upp, äter min frukost...

Huset blir aldrig färdigt heller! Vi har faktiskt inte ett enda rum hemma som är helt färdigt som vi vill ha det! DET stör mig fruktansvärt mycket. En sak vore om vi inte gjort nåt alls, men vi har ju BÖRJAT i varenda rum! Funderar på att skriva till den där arga snickar'n, han kanske kan rädda detta! Vore sååå skönt att gå in i ett rum och känna friden, känna att här trivs jag för det är FÄRDIGT!

Lite mer stabil kassa vore också nåt som skulle minska tristessen. Fast jag fick en schysst löneförhöjning häromdagen, hoppas nu bara maken får jobb så det märks!

Kram och trevlig helg...


                             
Så här roligt har jag och så här snygg och fräsch känner jag mig...

Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()

Jag geeeeer mig väl då!!

Ja, jag har skaffat ett medlemskap i Facebook.

Jag ville inte.

Men jag kände mig påhoppad, tvingad, frustrerad, utanför och mossig.

Så jag har nu en liten plats i Facebook.

Är det nån som vet hur det funkar för jag har ingen aning!

Permalink Kommentarer (1) Trackbacks ()

Män som hatar kvinnor

Var på bio igår. Filmen "Män som hatar kvinnor" efter Stieg Larssons bok med samma namn. Jag måste säga att det är inte ofta filmskapare lyckas förmedla samma känsla som boken, det blir oftast ytligt och snuttifierat men här har man lyckats! Filmen var jättebra! Otäck, spännande, smårolig mitt i allt elände. Otroligt skickliga skådespelare! Hur fasen spelar man en så otäck kvinnohatare som bland andra Peter Haber (Martin Vanger) och Peter Andersson (advokat Bjurman)? Och Noomi Rapache gör en fantastisk tolkning av Lisbet Salander, lagom mystisk och utsatt. Det som möjligen störde var alla hjälpmedel som bara fungerar överallt! En laptop (farligt nära produktplacering?) som kan kopplas in i en liten stuga i ingenstans, funkar felfritt och har dessutom hela världen uppkopplad till sig! Så är det inte i min värld... men ingen saga klarar sig utan hjältar/hjältinnor med magiska hjälpmedel!

Gå och se den om ni törs!
                         

Permalink Kommentarer (2) Trackbacks ()

Ööhh! Jag fattar ingenting!!

Jag är nominerad till årets eldsjäl i Katrineholm!


Varför?

Vem har?

Vad har jag gjort?

Jag antar att det är för mitt arbete med revyn men... det är väl många som arbetar med den...

ÅHH! Är detta typiskt för en eldsjäl, kanske? Att aldrig vilja/tordas ta åt sig äran för ett bra jobb? Att förstå att någon vill uppmärksamma och uppskatta mitt engagemang precis så stort och så mycket som det är?

Jag är otroligt hedrad, ödmjuk och nervös över detta faktum att vara nominerad. Jag vet bara inte om jag ska tycka det är roligt eller inte. Att gå på stor gala gratis är väl alltid kul men ...

... har verkligen lilla jag gjort så mycket att det ska uppmärksammas bland Katrineholms befolkning?

Skoj... eller?

Och i vilket sällskap, dessutom: Erik Geijer (allas vår egen ICA-Erik), Clara Waller (en av stans mest kända konstnärer), Mattias Thim (entreprenören som övertagit stora Djulö herrgårdscafé)....och så LILLA JAG!!

Jisses, hur kunde detta hända?

Permalink Kommentarer (1) Trackbacks ()

Hyperakustiska diafragmakontravibrationer

Eller HOSTA som en del av oss skulle välja att kalla det för!

Min åttondeklass som jag har i svenska har en veckouppgift. Den består i att tre elever varje vecka ska hitta tre ord var som de inte kan. De kan titta på nyheterna på tv, läsa tidningar...etc. Sen tar de med sig orden till skolan och alla får lära sig dem. Nu har väl detta gått lite över styr för varje vecka försöker de bräcka varandra med helt omöjliga ord som ingen använder! Det skjuter väl rätt mycket bredvid syftet med övningen, nämligen att utöka ordförrådet, men ... well, it's words! Å det kan ju aldrig skada...eller?

Så ett gäng på ca 20 st går just nu runt och svänger sig med ord som:

hyperakustiska diafragmakontravibrationer, adversativ, inkanabler, jibber, paleontologi, aversion och ...

... karaff!

Företagsamma är de, eleverna!

Permalink Kommentarer (1) Trackbacks ()

Trööööött!!

Idag haver jag gäspat 146 gånger...än så länge!

Permalink Kommentarer (0) Trackbacks ()