Jaha! Den här dagen gick ju ganska bra ändå! Var rätt kul på jobbet faktiskt. Skrattade första gången när jag upptäckte en matlåda i mitt skåp som legat där sedan före lovet. Mmmm, vilken doft! Andra gången jag skrattade var när jag upptäckte att dagens matlåda stod kvar hemma i kylskåpet! Det är inte första gången. Jag funderar ibland över vårt otroliga minne eller om det är det selektiva tänkandet som spökar. Man väljer undermedvetet vad man ska tänka på och komma ihåg. Eller så är det bara en ren överlevnadsinstinkt som säger att "hördudu, den där matlådan är väl inte det viktigaste du har att tänka på den här morgonen?" Vad vet jag? Varför står den alltid kvar hemma, matlådan? Och varför stod den kvar i skåpet när jag vet att jag tänkte på den innan jag tog sportlov?

Hip hip! Seems like I'm going to London again, folks! Jag och fyra av mina kollegor ska få åka på förkovringsresa till England och gräva ner oss i engelska floskler och Guiness. It's going to be lovely! Nu försöker jag bara komma åt flygbiljetter på Ryanairs "nya" hemsida som de tycks skryta med. Den innebär att man blir utkastad efter varje prisförfrågan, otroligt jobbigt. Men om jag citerar en kär gammal vän rätt kan jag ge dem ett gångbart uttryck att använda till ilskna kunder: "We hear a bit slow". Jenny, my friend, sleep tight!