Att kula är kul!
Jag har upptäckt en ny talang! Som jag har, alltså.
Jag kan kula!
Inte spela kula med små kulor utan "leta-efter-korna-KULA". Så snart har jag väl trädgården full av kossor...
Varför ska jag då göra detta? Ja, det är en idé till Vrå-spelen att jag som stenålders-schaman ska ha ett eget läte. Ett liksom ursprungligt läte, som kulning. Och jäklar vad det låter! Trodde inte jag hade sååå stark röst men med rätt teknik så kan man stöta ut ljudet flera kilometer.
Så, om ni saknar en dalkulla och inte vet var era kossor är - hör av er!
Ha ha, kul!
Smakprov kommer, ska bara hitta ett lämplig fäbod att öva i...